Kontakta oss gärna!

Kontakta oss:

København
☎ +45 70 60 60 90
copenhagen[at]vivaneo.dk

Aarhus
☎ +45 86 27 76 26
aarhus[at]vivaneo.dk

Aalborg
☎ +45 98 14 45 55
faurskov[at]fertilitet-ultralyd.dk

Holbæk
☎ +45 59 44 13 01

Skive
☎ +45 97 51 04 00
mail[at]dr-rolighed.dk

Vi ser fram emot att höra från dig!

Donatorsperma

Under fertilitetsbehandling kan det vara nödvändigt att använda en spermadonation. För vissa personer är detta det enda sättet att uppfylla sin dröm att få barn. Så är exempelvis fallet när:

  • En man inte har någon sperma, varken i sitt ejakulat eller i testiklarna, eller
  • En man har en genetisk sjukdom.
  • En singelkvinna eller ett lesbiskt par vill bli gravid. 

Donatorförklaring – vi har valt följande kategorier för att beskriva möjligheterna när det gäller donatorsperma:

Anonym donatorsperma: grundinformation (ögonfärg, hårfärg, längd och vikt)

Anonym donatorsperma plus: grundinformation + blodgrupp och yrke/utbildning

Öppen donatorsperma: som anonym plus samt med möjlighet till identifiering (man får själv kontrollera med spermabankerna)

Det finns olika spermabanker och det kan hända att de har olika definitioner för identitet och erbjuder olika alternativ för kontakten med donatorn längre fram i barnets liv. 

Fem viktiga frågor om donatorval och att få ett donatorbarn

1. Vill du ha en öppen, anonym plus eller anonym donator?

Du väljer. Inget alternativ är mer rätt än något annat, även om det finns tecken på att allt fler, i synnerhet i Danmark, vill ha en öppen donator. Vårt råd är att det som känns rätt för dig och din partner i de allra flesta fall också är det bästa för barnet. Det viktiga är alltså att sätta sig in i möjligheterna och bestämma sig för något alternativ.

När vi frågar singelkvinnor och lesbiska par om deras val kan vi se att de flesta väljer en öppen donator – särskilt i Danmark, där öppenheten är stor kring annorlunda familjekonstellationer. Det handlar ofta om att kvinnorna inte vill begränsa barnet. Vissa singelkvinnor kan ha det här argumentet: ”När jag nu inte kan ge mitt barn en far kan jag ge det en öppen donator.” Vi ser också att fler heterosexuella par än tidigare väljer öppen donator på grund av samhällets ökade öppenhet.

Andra väljer en anonym plus eller anonym donator för att de vill ta hela ansvaret (på barnets vägnar) och inte ”bara” överlåta åt barnet att välja om det senare i livet vill vet mer om donatorn.

I dag är det också en annan viktig aspekt som har betydelse för valet av donator. För vad innebär det att välja en öppen donator? Det är ett vitt begrepp. Lagen säger inget om att barnet har rätt att träffa sin donator när det fyller 18, men däremot att det har rätt att få reda på donatorns identitet. Det leder till nästa fråga: Vad innefattar identiteten? Är det namn, adress eller bara uppgifter om donatorn? Vi vet inte det, eftersom spermabankerna har olika tolkningar.

I Danmark har vi haft öppna donatorer sedan 2007, vilket innebär att de äldsta donatorbarnen som är födda efter det inte har fyllt 18 år ännu. Därför vet vi inte hur spermabankerna kommer att hantera frågan, vilket kan göra det mer attraktivt för vissa att välja en anonym plus eller anonym donator – enbart för att det är enklare för barnet på det viset. Svaret blir inte: ”Vi får se vad du kan få veta när du fyller 18 år.” Med en anonym plus eller anonym donator vet vi i dag exakt vilken information barnet kan få om donatorn.

I vissa kulturer, i synnerhet i vissa andra länder, är det inte allmänt accepterat med donatorbarn. Därför ser vi kvinnor och par som väljer en anonym donator därför att de inte vill berätta varken för barnet eller omgivningen hur barnet blev till.

2. Vad ska du själv välja och vad ska du överlåta åt kliniken?

En viktig sak för dig att överväga är: Vad vill du eller ni själva välja? Vissa vill själva göra alla val. En del vill att donatorn har ljust hår och blå ögon. Andra är mer intresserade av att donatorn har liknande värderingar, livssyn och intressen. Och för vissa är det inte alls viktigt att ha inflytande.

Men de flesta har ett eller flera önskemål, och det är inget fel med det. Däremot är det viktigt att betona att vi inte kan garantera något. Även om donatorn har blå ögon kan kliniken aldrig veta säkert att barnet får det.

Om du eller ni vill ha en donator med ljust hår och blå ögon väljer vi någon som stämmer. Om vi väljer donator har vi inte mer information om honom än du eller ni själva kan få. Vi känner inte till donatorerna: det är bara spermabankerna som hanterar deras identiteter.

3. Hur ska du eller ni förhålla er till en eventuell ärftlig sjukdom hos en donator?

Vi bär alla på anlag för ärftliga sjukdomar. Det gäller även donatorerna. Även om en donator är screenad för många sjukdomar kan vi förstås inte ge några garantier. Men generellt har ett donatorbarn bättre chanser än ett som kommer till på naturlig väg eftersom donatorn är screenad och testad. Ofta har en donator lämnat sperma till andra barn tidigare, och vi får information om en donator till exempel är i karantän medan en medfödd missbildning eller sjukdom utreds hos ett barn som har honom som donator.

4. Drömmer ni om fler än ett barn?

Vi får ofta frågan: ”Hur mycket donatorsperma ska jag köpa?” Det är svårt att ge råd om det, för vi vet inte. Men en viktig fråga att tänka på tidigt i processen är om man vill ha helsyskon: ”Om allt går bra, vill du eller ni ha fler än ett barn? Är det i så fall viktigt att det är samma donator?” Svaret avgör förstås hur mycket sperma ni bör köpa eller reservera just nu – det gäller oavsett om donatorn är öppen, anonym plus eller anonym.

5. Hur ska du/ni berätta för barnet att det är ett donatorbarn?

Exakt vad har du/ni tänkt säga till barnet? När ska du/ni berätta det? Hur ska du/ni berätta det? Vi rekommenderar att du/ni redan när ni väljer att få ett donatorbarn tänker på vad barnet ska få veta.

Vi ser att vissa tar det som det blir, andra planerar något att säga och en del väljer att skriva dagbok från första tanken på ett donatorbarn tills de står där med barnet i famnen. Det blir då en gåva till barnet längre fram i livet.

Fördelen för lesbiska och ensamstående kvinnor är ju helt klart att barnet själv talar om när det är redo för svaret. En tvååring kanske säger: ”Var är min pappa?” Här handlar det bara om att vara tydlig. När barnet är fem år kanske det frågar igen. Vi träffar också en del som berättar från det att barnet är baby.

Och glöm inte ... ett donatorbarn är ett i högsta grad efterlängtat barn, som har varit önskat länge innan det blev till. Det är ett aktivt val. Det är önskat av modern, det är önskat av en medmor eller en far. Och det är önskat av donatorn. Det är en stor gåva – också att få höra det längre fram i livet!

Tre goda råd till dig som vill använda donatorsperma.

Barnmorskan Julia Buus Nicholson ger sina tre bästa råd till dig som vill använda donatorsperma.

1. Lyssna till magkänslan

Det ska kännas bra när du/ni gör valen kring donatorn. Det finns inget rätt eller fel. Om det känns rätt för dig/er är det också rätt val att göra.

2. Öppenhet och ärlighet är viktigast

Det viktigaste är att du är ärlig med ditt barn och berättar sanningen. Berätta sanningen för barnet medan det är litet, inte när det är 15. All forskning visar att det är mycket lättare för barnet att hantera sanningen än att få intrycket att det är tabu att vara donatorbarn. För ensamstående och lesbiska kvinnor är det självklart, men heterosexuella par måste göra ett aktivt val.

Det är en sak att vara ärlig med barnet, men vad säger man till omgivningen? Vad säger en ensamstående kvinna som till exempel bor i en liten by i Norge med sin son på två år? Ändrar hon sin historia efter vad hon tror omgivningen vill höra? ”Jag träffade en man, men det blev inget mer?” Eller säger hon: ”Jag har varit i Danmark och fått donatorsperma?”

Om hon berättar sanningen för sitt barn och omgivningen och visar att hon är nöjd med sitt beslut kommer barnet också att känna att det är OK och veta att det inte är något fel med att vara donatorbarn.

3. Tänk på barnet

Sätt alltid barnet före dina/era egna behov. Tänk på hur du tror att barnet kommer att reagera i takt med att det växer upp. 

Hur sker fertilitetsbehandling med spermadonation?

1. Detaljerad undersökning av donatorsperma och donator

Spermadonatorer undersöks mycket grundligt. Till och med att accepteras som en spermadonator kräver omfattande prov av sperma, blod och urin.

Förutom den vanliga bestämningen av spermaparametrarna testas även blod-, sperma- och urinprover från donatorn med avseende på infektiösa och sexuellt överförbara sjukdomar varje gång en donation görs. Om spermakvaliteten uppfyller WHO:s riktlinjer för spermadonatorer, fryses sperman (kryokonservering). 

Donatorprov hålls dock i karantän i 6 månader innan de släpps för befruktning. Efter 180 dagar karantän testas ett blodprov från donatorn igen för smittsamma och sexuellt överförbara sjukdomar, och proverna släpps slutligen till försäljning om serologin är normal. 

2. Avtalsförpliktelse

Personer som vill ha barn måste först informeras av en läkare med avseende på de medicinska, juridiska och sociala frågorna i samband med spermadonation. De tecknar sedan ett skriftligt avtal med läkaren. Detta reglerar alla berörda parters rättigheter och skyldigheter. 

Dessutom tecknas ett attesterat avtal, vilket i första hand skyddar rättigheterna hos det barn som föds som ett resultat av denna befruktning.

En skriftlig överenskommelse ingås också med spermabanken.

3. Val av en lämplig spermadonator

Par som genomgår fertilitetsbehandling kan sedan välja lämplig spermadonator enligt olika kriterier – inklusive:

  • hårfärg,
  • ögonfärg och
  • kroppslängd

Paren kan vanligtvis själva titta på spermabankernas onlinekataloger för att hitta en spermadonator med de önskade egenskaperna. Alternativt kan spermabankerna välja lämplig donator, om så önskas.

4. Befruktning av ägg med den donerade sperman

Kvinnans ägg befruktas med den donerade sperman. Detta görs antingen genom

Metoden som används bör klargöras med läkaren.

Vem kommer spermadonationen ifrån?

Spermadonationerna kommer vanligtvis från en spermabank, där de vanligtvis lagras nerfrysta (kryokonservering). 

Spermadonatorer väljs ut mycket noggrant av spermabankerna. Till exempel måste de vara

  • mellan 18 och 38 år gamla,
  • helt friskt både fysiskt och mentalt – så de får inte ha smittsamma sjukdomar eller ärftliga sjukdomar i familjen – och
  • ha optimal spermakvalitet och högt antal sperma.

Spermadonatorn får ersättning för sina donationer.

Vilka är alternativen till spermadonation?

Om du får fertilitetsbehandling med donatorsperma, har du flera alternativ: 

  • Du kan låta oss välja en donator för dig baserad på dina önskemål om ögonfärg, hårfärg och kroppslängd. Vi kommer att göra vårt yttersta för att tillgodose dina önskemål, men vi kan inte garantera någonting.
  • Du kan köpa donatorsperma genom vår klinik utifrån dina önskemål om ögonfärg, hårfärg och kroppslängd. Du kommer att garanteras dina önskemål, och sperman är redo när du kommer till insemination. Du kan köpa donatorsperma själv och välja mellan olika egenskaper. Följande är länkar till spermabankerna vi arbetar med: 
  1. www.europeanspermbank.com
  2. www.cryosinternational.com
  3. www.sellmerdiers.com

Har du en känd spermadonator?

Om du vill använda din egen eller en känd donator (som inte är en partner) för behandling vid VivaNeo, kommer den kända donatorn bli föremål för danska hälsovårdsverkets praxis och lagkrav avseende screening genom intervju, fysisk undersökning och blodprov, samt kontroll för vissa infektionssjukdomar.

Det är också viktigt att notera att den kända donorns eventuellt permanenta partner, måste skriva under på, att han / hon vet att den kända givarens sperma används för fertilitetsbehandling.

Risker vid spermadonation

Riskerna vid spermadonation kommer att förklaras individuellt av en läkare som en del av din konsultation. För kvinnor däremot är riskerna vid inseminering liksom vid IVF och ICSI i grunden desamma som om hennes ägg befruktades av hennes partners sperma. Eventuella infektionsrisker undviks i stor utsträckning med ovan nämnda åtgärder.

Annat som kan vara av intresse för dig

Vi är redo att hjälpa dig!

Kontakta oss gärna!

 

VivaNeo Stork København
☎ +45 70 60 60 90
copenhagen[at]vivaneo.dk

VivaNeo Ciconia Aarhus
☎ +45 86 27 76 26
aarhus[at]vivaneo.dk

Aalborg
☎ +45 98 14 45 55
faurskov[at]fertilitet-ultralyd.dk

Holbæk
☎ +45 59 44 13 01

Skive
☎ +45 97 51 04 00
mail[at]dr-rolighed.dk


Vi ser fram emot att höra från dig!